Den 29 september är mer än bara en vanlig höstdag i kalendern. Det är International Day of Awareness of Food Loss and Waste (IDAFLW) – en dag instiftad av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och FN:s miljöprogram. Målet är enkelt men brådskande: att påminna oss om att matsvinn inte bara handlar om rester på tallriken, utan om klimatförändringar, hållbarhet och respekt för matens verkliga värde.
FAO lyfter fram att nästan en tredjedel av all mat som produceras i världen varje år går förlorad eller slängs. Detta sker samtidigt som miljontals människor fortfarande lever i hunger. Det är inte bara en moralisk paradox – det är också en miljömässig. Varje tomat som hamnar i soporna, varje bröd som inte äts upp, representerar slöseri med vatten, energi, mark och mänskligt arbete. Och dessutom innebär det onödiga växthusgasutsläpp som driver på klimatförändringarna.
För oss som älskar mat – som vi gör på Lasagnariet – är detta en smärtsam verklighet. Men det ger oss också ett tydligt syfte: att laga, servera och dela mat på ett sätt som respekterar varje råvara, varje lager, varje tugga.
Matsvinn: Ett globalt problem – ett lokalt ansvar
Matsvinn ser olika ut beroende på var i världen man befinner sig. I vissa länder sker förlusterna tidigt i kedjan: grödor som ruttnar på fälten för att de inte kan skördas i tid, eller livsmedel som förstörs under transport på grund av bristande kylförvaring. I rikare samhällen sker det största svinnet i butiker och i våra egna hem – när vi köper för mycket, förvarar fel, eller helt enkelt glömmer vad som ligger längst bak i kylen.
I Sverige visar statistiken att hushållen står för den största delen av matsvinnet. Och i Italien, trots våra starka traditioner av cucina povera – det “fattiga köket” där rester förvandlas till festmåltider – finns idag liknande problem. Även där slängs mycket mat i butiker, restauranger och hushåll. För mycket bekvämlighet och för många valmöjligheter leder ibland till mer slöseri än respekt. Samtidigt bär vi med oss minnet av gamla vanor – som att göra pappa al pomodoro av torrt bröd eller konservera grönsaker inför vintern – som påminner oss om att mat inte behöver vara förbrukningsvara.
På FAO:s
webbplats kan du läsa mer om den här komplexa frågan. Där finns massor av fakta om hur minskat matsvinn kan bli en av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatutsläpp, bevara biologisk mångfald och skapa en tryggare framtid för livsmedelsförsörjningen.
“Less is more”: Vår menyfilosofi
På Lasagnariet tror vi att en del av lösningen ligger i enkelhet. Vi tror inte på menyer med 25 olika alternativ. För många rätter innebär ofta för många ingredienser, för mycket lagerhållning – och i slutändan för mycket svinn. Vi har valt en annan väg: en kort, noga utvald meny, som roterar med säsongen och anpassas efter vad naturen – och våra leverantörer – erbjuder.
Det här är mer än en praktisk lösning, det är en filosofi. En tallrik lasagne ska bära på en berättelse: om svenska grönsaker skördade i september, eller om Parmigiano Reggiano som kommit direkt från Italien. Genom att fokusera på färre rätter kan vi lägga mer kärlek i varje lager, minska svinnet och samtidigt hålla högsta kvalitet.
En säsongsanpassad, roterande meny innebär att när skogen fylls med svamp, så hamnar den i vår lasagne. När pumporna kommer på hösten, får de forma recepten. När vårens primörer dyker upp, blir våra lager lättare och friskare. Det är inte bara hållbart – det är också roligt. Varje besök blir en liten upptäcktsresa.
Respekt för råvaror: Lärdomar från traditionen
I Italien minns många av oss våra mormödrar som hade en särskild talang: att förvandla “ingenting” till en fest. En bit torrt bröd blev pappa al pomodoro, gårdagens polenta stektes till gyllene skivor, och rester från söndagssteken hamnade i en mustig ragù. Cucina povera handlade aldrig om fattig smak – tvärtom, den var rik på kreativitet och respekt.
I Sverige ser traditionen annorlunda ut men är minst lika inspirerande. Här har konservering alltid varit en nödvändighet: att lägga in gurkor, torka svamp, frysa in bär och förvara rotfrukter i jordkällare. Inget gick till spillo, allt hade sin plats i årets rytm.
Båda dessa matkulturer visar samma sak: matsvinn är inte oundvikligt. Det handlar om medvetenhet, respekt och kreativitet.
Medvetenhet: Det första lagret av förändring
Matsvinn handlar inte bara om vad som sker i restauranger eller storkök – det handlar också om vår vardag.
• Lagom portioner: Ta inte mer än du orkar äta. Är du mätt? Spara resten till senare. Lasagne blir ofta ännu godare dagen efter.
• Smart handling: Köp det du behöver, och välj säsongsvaror. Det minskar svinnet och gynnar samtidigt lokala bönder.
• Rester med kärlek: Den där halva löken eller biten pumpa? Perfekt grund till morgondagens soppa. Vi tänker alltid så i vårt kök.
• Respekt för kedjan: Kom ihåg att varje råvara representerar många människors arbete – bönder, transportörer, kockar. Att slänga mat är att slänga deras ansträngning.
Medvetenhet är det första steget. När vi ser mat som värdefull, behandlar vi den också annorlunda.
Lasagnariets åtagande: En hållbar framtid, en lasagne i taget
Vi gör oss inga illusioner om att vi ensamma kan lösa matsvinnsfrågan. Men vi kan vara ett exempel – lager för lager, tallrik för tallrik.
• Säsongsanpassning: Vår meny följer naturens rytm och minskar risken för oanvända råvaror.
• Kort meny = mindre svinn: Vi håller erbjudandet smalt för att undvika överlager och onödig komplexitet.
• Från grunden: Till skillnad från kök som förlitar sig på halvfabrikat – färdiga såser, förkokt pasta eller bulkfrysvaror som ofta hinner bli gamla – lagar vi allt själva. Det ger oss flexibilitet, kontroll och respekt för varje råvara.
• Återvinningsbar förpackning: Våra förpackningar är utformade för återanvändning eller återvinning, för hållbarhet slutar inte i köket.
• Samtal med gästerna: Vi delar våra tankar, för förändring växer genom dialog och medvetenhet.
Som vi säger på Lasagnariet: “En hållbar framtid, en lasagne i taget.”
Därför spelar IDAFLW roll
Den internationella dagen mot matsvinn är inte bara ännu en “temadag”. Det är en global påminnelse om att det som händer på fälten, i butikerna, på restaurangerna – och i våra egna hem – påverkar oss alla.
Matsystemen hänger ihop med klimat, vatten, energi och kultur. Genom att slänga mindre bygger vi inte bara bättre hushållsekonomi – vi bygger resiliens inför framtida utmaningar. Vi visar respekt för planeten, för bönderna, för djuren och för oss själva.
FAO:s webbplats är en utmärkt plats att fördjupa sig i ämnet . Där hittar du fakta, globala initiativ och inspiration. Vi rekommenderar alla som bryr sig om mat – och framtiden – att läsa mer där.
Avslutande lager
På Lasagnariet säger vi ofta att “livet består av lager.” Varje lager i en lasagne representerar mer än pasta, sås och ost. Det representerar val: var vi köper våra råvaror, hur vi lagar dem och vad vi gör med dem efter måltiden.
Den 29 september, på IDAFLW, vill vi påminna om att respekt för maten också är respekt för livet. Och kanske, bara kanske, kan lösningen börja med något så enkelt som en bit hemlagad lasagne.
